Liket lever!
PJUH utstötte jag i en blandning av lättnad och glädjeyttring när jag såg att Dave är tillbaka. Jag har varit orolig för hans mentala och fysiska hälsa under tiden han varit borta. Vad skit som helst skulle ju kunnat ha hänt min favvo-gooner!
TIll en början undrade jag om han hade blivit kidnappad av cirkus Scott, där han skulle fått extraknäcka som clown. Den röda suput-näsan, det stora krulliga håret och dom sneda långa skånkarna har han ju redan!
Kanske hade han blivit bortförd av utomjordingar? Mer eller mindre tester ur ett analt perspektiv skulle ha gjorts, för att få fram svar på vad vi är för lustigt folk. Men de enda svaren dom fula aliensen skulle ha fått fram ur Davids kropp hade varit en smula tåsvett, gasig mage och en början till vindögdhet.
Josef Fritzl kanske hade smugit ut ur finkan och kidnappat honom. Sedan skulle David fått stifta bekantskap med Josefs favortikällare. Till frukost skulle det serverats källarfranska (tack Tom :) och han skulle aldrig mer fått se dagsljus.
Någon mycket mycket sjuk människa kanske hade smugit in till David på natten, styckat honom med en slö skridsko för att senare fryspacketera delarna och skicka dom till Ica. Rätt vad det var hade man suttit där med en 27 centimeters kabanoss i vrångstrupen!
Men som tur är hade inget av ovanstående hänt! Förstå min lättnad när jag fick se min vän välbehållen.
Nehe, nu ska jag se hur det går för Charlotte P i semifinalen av Eurovison, som den ärke-schlager-bög jag är!
// Jimmy "Christer Björkman" Andersson
