jimanddave

Som ni kanske förstår av titeln i detta inlägg så har även jag krypit ut från under min sten och tagit mig till en biograf.
Filmvalet föll på "Mamma Mia". Och som ni antagligen förstår så var det inte på mitt iniativ denna film valdes.
Jag hade lust att se på Batman, men nu fick jag ju inte välja.

Hur var då filmen?
Joorå, den var väl okej. Det var låtar man kände igen, och hyffsat kända skådespelare. Måste erkänna att jag blev positivt överraskad. Antar att Mamma Mia är en såndär film man kommer bli tvungen att se någon gång i livet, men jag är en av dom som har det överstökat, och det är ju alltid positivt.

En liten parentes som jag tyckte var ganska underlig, som iof inte hade så mycket med själva filmen att göra. När filmen var slut så applåderade människorna i biografen. Jag menar, applådera till en film. Så bra var den inte.
Självklart blev jag genast mitt vnaliga gnälliga jag och vände mig till tjejen och klagade genast på applåderna och de människor som sjöng med i låtarna. Och som vanligt mötts jag av samma uttråkade blick som hon får i ögonen när ja klagar.

/Dave